At midday on Friday 5 February, 2016 Julian Assange, John Jones QC, Melinda Taylor, Jennifer Robinson and Baltasar Garzon will be speaking at a press conference at the Frontline Club on the decision made by the UN Working Group on Arbitrary Detention on the Assange case.

Tuesday, March 22, 2011

March 22 - WikiLeaks: Cables Show Japan Was Warned About Nuclear Plant Safety


WikiLeaks: Cables Show Japan Was Warned About Nuclear Plant Safety

Mar 16, 2011 – 3:33 PM
Text Size
Theunis Bates
Theunis Bates Contributor
 
The Japanese government has said it is doing all it can to contain the crisis at Fukushima Dai-ichi nuclear power plant, which was critically damaged in last week's earthquake. But according to U.S. diplomatic papers released by WikiLeaks, that atomic disaster might have been avoided if only the government had acted on earlier safety warnings.

An unnamed official from the International Atomic Energy Agency is quoted in a 2008 cable from the American embassy in Tokyo as saying that a strong earthquake would pose a "serious problem" for Japan's nuclear power stations. The official added that the country's nuclear safety guidelines were dangerously out of date, as they had only been "revised three times in the last 35 years."

Following that warning, Japan's government pledged to raise security at all of its nuclear facilities, reports The Daily Telegraph, which published the cable. But questions are now being asked about whether authorities really took the nuclear watchdog's worries seriously.

A new emergency response center was built at the Fukushima power plant. However, that facility was only designed to withstand 7.0-magnitude tremors. Friday's seismic activity measured 9.0, and the plant has been rocked by three explosions in the past five days. It is now believed that the containment system around one of Fukushima's reactors has cracked, allowing radioactive steam to escape into the atmosphere.

Other documents published by WikiLeaks also shine a light on Japan's seemingly relaxed approach to nuclear safety. A 2006 cable from the Tokyo embassy detailed how a district court ordered a nuclear plant shut down in western Japan "due to safety concerns over its ability to withstand powerful earthquakes."

The judge argued that local people might suffer radiation poisoning if there was a quake-caused accident at the Shika plant. That power station was only built to survive a 6.5-magnitude earthquake, in line with outdated regulations written two decades earlier.

However, the country's Nuclear and Industrial Safety Agency didn't share those concerns, the cable reports. It argued that "the reactor is safe and that all safety analyses were appropriately conducted." And in 2009, the high court overturned the closure order and declared that the reactor's safety measures satisfied "the government's quake resistance guidelines."

Another cable sent from Tokyo to Washington in October 2008 alleged that the government had hidden past nuclear accidents. In 2008, Taro Kono -- a senior member of Japan's lower house of parliament -- told U.S. diplomats that the ministry of economy, trade and industry was "covering up nuclear accidents, and obscuring the true costs and problems associated with the nuclear industry."

Kono also raised the issue of earthquakes and nuclear safety in the meeting. Citing "Japan's extensive seismic activity" and "abundant groundwater," he doubted government assurances that "a safe place to store nuclear waste" could be found in the "land of volcanoes."

The overall picture that emerges from the cables is of a government afraid of interfering with the powerful nuclear industry, which supplies about one-third of Japan's electricity. In his discussion with U.S. diplomats, Kono suggested that Japan's culture of deference to authority and corporate power prevented officials from changing the country's soft-touch regulation. He argued that industry ministers were "trapped" as they "inherited policies from people more senior to them, which they could then not challenge."

Japanese officials who went on to work for the IAEA apparently shared this fear of confrontation. In 2009, the U.S. embassy in Vienna, Austria, labeled the IAEA's outgoing safety director " a disappointment," in part because of his failure to boost safety at home.

Sponsored Links
"[Tomihiro] Taniguchi has been a weak manager and advocate, particularly with respect to confronting Japan's own safety practices, and he is a particular disappointment to the United States for his unloved-step-child treatment of the Office of Nuclear Security," said the cable. "This ... position requires a good manager and leader who is technically qualified in both safety and security."

Taniguchi served as the executive director of Japan's Nuclear Power Engineering Corp. -- which is charged with addressing nuclear plant security in the aftermath of earthquakes -- before becoming the deputy director general for the IAEA's Department of Nuclear Safety and Security in 2001. Taniguchi left his job with the nuclear watchdog in September 2009, when another Japanese official, Yukiya Amano, was appointed director general of the IAEA.

Before leaving office, Taniguchi told a meeting of nuclear officials in 2008 that the international community needed to push for more nuclear power safeguards, according to a separate Vienna cable. "We should avoid another Chernobyl or nuclear 9/11," he said. Unfortunately, such a disaster is now unfolding in Fukushima. 
 
 Source:

Sunday, March 20, 2011

SWEDISH -Vad väntar Assange i Sverige?

Vad väntar Assange i Sverige?

Av Steve Beckow

Gott folk, vi måste hålla ögonen på både Japan och på resten av världen.  Illuminaterna har använt jordbävningen i Japan för att avleda vår uppmärksamhet och tråkiga saker kan hända medan vi är distraherade.  En dålig sak som kan inträffa är att Julian Assange kunde sändas till Sverige och därifrån till vartsomhelst som CIA önskar.  Så, medan ni håller era hjärtan öppna för Japan, låt oss inte glömma bort Assange, Libyen och Wisconsin! Tack vare Jean H.
Hur de så kallade Väktarna för Fria Ord tystar budbäraren.
How the So-Called Guardians of Free Speech Are Silencing the Messenger
Julian Assange
Grundaren av WikiLeaks anti-hemliga grupp talar till pressen.  
(Foto: Andrew Testa/ The New York Times).

När USA och England letar efter en ursäkt för att invadera ett annat oljerikt arabland så är hyckleriet välbekant.  Överste Khadaffi är både inbilsk och ”bloddränkt” medan upphovsmännen till en invasion som dödade en miljon irakier, som har kidnappat och torterat i vårt namn, är totalt frisk, aldrig bloddränkt och återigen domarna av ”stabilitet”.
Men något har förändrats.  Verkligheten är inte längre vad de mäktiga säger att den är.  Av alla de spektakulära revolterna runt om i världen är den mest spännande revolten den mot kunskap som utlöstes av WikiLeaks.  Detta är inte en ny idé.
År 1792 varnade revolutionären Tom Paine sina läsare i England att deras regering trodde att ”folk måste föras bakom ljuset och hållas i vidskeplig okunnighet av någon skurk eller annat”. Paines ”Människans rättigheter” ansågs vara ett sådant hot mot elitens kontroll att en hemlig jury fick order om att åtala honom för ”en farlig och förrädisk konspiration”.  Klokt nog sökte han skydd i Frankrike.
Paines bravad och hans mod citeras av Sydney Peace Foundation i deras pris för Australiens mänskliga rättigheters guldmedalj till Julian Assange.  Liksom Paine är Assange en politisk vilde som inte tjänar något system och är hotad av en hemlig jury, en illvilig inrättning som sedan länge övergetts i England men inte i USA. Om Assange utlämnas till USA kommer han sannolikt att försvinna in i en Kafka-liknande värld som producerade Guantanamo Bays mardröm och nu anklagar Bradley Manning, WikiLeaks påstådda whistleblower, för ett brott som straffas med döden.
Skulle Assanges nuvarande brittiska överklagande mot hans utlämning till Sverige misslyckas kommer han troligen, när han väl åtalas, bli nekad borgen och hållas isolerad fram till hans rättegång i hemlighet.  Målet mot honom har redan avvisats av en åklagare i Stockholm och getts nytt liv först när en högervriden politiker, Claes Borgström, ingrep och gjorde offentliga uttalanden om Assanges ”skuld”.  Borgström, en advokat, representerar nu de två kvinnor som är involverade.  Hans partner är Thomas Bodström som var Sveriges justitieminister 2001, och var inblandad i överlämnandet av två oskyldiga egyptiska flyktingar till CIAs kidnappingpatrull på Stockholms flygplats.  Sverige utdömde senare skadestånd till dem för deras tortyr.
Dessa fakta har dokumenterats i en australisk parlamentarisk sammanfattning i Canberra den 2 mars.  Man skisserade upp ett episkt misslyckande av rättvis behandling av Assange, utredningsmännen gjorde en förfrågan hos sakkunniga och fick veta att under internationell standard för rättvisa skulle beteendet hos vissa tjänstemän i Sverige anses som ”mycket olämpligt och klandervärdt och ett hinder för en rättvis rättegång”.
En tidigare högre australisk diplomat, Tony Kevin, beskrev de nära banden mellan den svenska premiärministern Frederic Reinfeldt och republikanerna i USA. ”Reinfeldt och Bush är vänner”, sa han.  Reinfeldt har angripit Assange offentligt och anlitade Karl Rove, den förre Bushkompisen, att råda honom.  Konsekvensera av Assanges utlämnade till USA från Sverige är hemska.
Den australiska undersökningen ignorerades i Storbritannien där svart fars är att föredra för närvarande.  Den 3 mars meddelade The Guardian UK att Stephen Spielbergs dröm var att göra ”en undersökande thriller av typen Alla presidentens män” ur boken ”WikiLeaks: Inside Julian Assange War on Secrecy”. 
Jag frågade David Leigh, som skrev boken med Luke Harding, hur mycket Spielberg hade betalat The Guardian UK för filmrättigheterna och vad han förväntade sig att göra personligen.  ”Ingen aning”, var det förbryllande svaret från The Guardian UKs ”undersökande redaktör”.  The Guardian UK betalade ingenting till WikiLeaks för deras skattkista med läckor.  Assange och WikiLeaks – inte Leigh eller Harding – är ansvariga för vad The Guardian UKs redaktör Alan Rusbridger kallar ”en av de största journalistiska scoopen under de senaste 30 åren”.
The Guardian UK har gjort klart att de inte längre har någon användning för Assange.  Han är en lös kanon som inte passar i Guardians värld, som visade sig vara en tuff, orubblig förhandlare.  Och modig.  I The Guardian UKs bok är Assanges extraordinära mod borttaget. Han blev en figur för lite förvirring, en ”ovanlig australier” med en mamma med en ”burrig frisyr”, omotiverat misshandlad som en ”känslokall” och ”skadad personlighet” som var i det ”autistiska spektrumet”.  Hur kommer Spielberg att handskas med denna barnsliga karaktärs avrättning?
På BBCs ”Panorama” ger Leigh fria tyglar åt hörsägen om Assange som inte skulle bry sig om deras liv som nämndes vid namn i läckorna.  Vad gäller påståendet att Assange hade klagat över en ”judisk konspiration” som följer på en störtsjö av internetnonsens om att han är en ond agent för Mossad, avvisade Assange detta som ”komplett falskt, i ande och ord”.
Det är svårt att beskriva, ännu mindre föreställa sig, känslan av isolering och belägringstillstånd Assange får betala för i en eller annan form för att han sliter isär fasaden på den giriga makten. Cancern här är inte högern utan den papperstunna liberalismen hos dessa som vaktar gränserna för yttrandefriheten.
New York Times har utmärkt sig själva genom att censurera WikiLeaks material. ”Vi tar alla kablar till administrationen”, sa Bill Keller, redaktören, ”De har övertygat oss om att det skulle vara klokt att redigera vissa uppgifter ”.  I en artikel av Keller är Assange personligen skymfad.  Vid Columbia School of Journalism sa Keller den 3 februari att allmänheten inte kunde anförtros släppandet av framtida material.  Detta kanske orsakar en kakafoni.  Portvakten har talat!
Den heroiska Manning hålls naken under ljus och kameror 24 timmar om dygnet.  Greg Barns, chef för Australian Lawyers Alliance, säger att hans fruktan att Assange kommer att ”slutligen bli torterad i ett högsäkerhets amerikanskt fängelse” , är berättigad.  Vem kommer att dela på ansvaret för ett sådant brott?

Saturday 12 March 2011 http://www.truth-out.org/how-so-called-guardians-free-speech-are-silencing-messenger68353

Source: